Jag kan tycka att det är skönt att gråta, utan någon riktig anledning igentligen, då och då. Tex till en film, låt, bok eller liknande, något som gör att man fylls av en känsla och börjar gråta. Det är liksom befriande. Befriande i det att, småsaker som har byggts upp under en tid, små irritationer, frustrationer, smågrejjer som man liksom sväljer och låter vara får komma ut, och man börjar på 0 igen.
Förstår ni vad jag menar? Tycker ni likadant? Är ni som jag?
1 kommentar:
Yepp, jag bölar endel jag också, helt utan anledning egentligen. Blivit mer blödig efter att jag fick tjejerna. Nu kan jag gråta till en låt som ger mig starka känslor, eller som du skrev, en film!
I veckan när jag skulle ta tåget till plugget på morgonen så såg jag längre bort att det var en familj med väskor som vinkade och såg ledsna ut, jag såg inte vilka dom vinkade till, men när tåget började rulla passerade jag två äldre personen som verkligen STORGRÄT och vinkade, och då blev jag bölig och det brände bakom ögonlocken.
Men som sagt, det är befriande och det är skönt att "rensa" tårkanalerna ibland, och det fina är väl att man är mottaglig för lite vadsomhelst, så tycker jag iaf :) Kram
Skicka en kommentar